8000 vindkraftsverk på en yta större än Gotland krävs för LKAB:s fossilfria stål till år 2040

Av: Thomas Ström 2022-06-21

Vi på NTEX förespråkar en övergång från fossila drivmedel och är positiva till alternativa energikällor. Ni som följer min blogg vet dock att jag personligen inte är någon vidare förespråkare för vindkraft.
Det finns massor av saker som går att ifrågasätta, inte minst i de vindkraftsparker som byggts, byggs eller planeras. Av en tillfällighet kom jag i kontakt med en ingenjör inom elkraftsområdet, Johnny Steen, som är av samma uppfattning. Han är betydligt mer initierad och påläst än vad jag är.

I ett mejl jag fått från Johnny Steen gör han mig uppmärksam på ett inslag i SVT NYHETER Norrbotten (se länk nedan). Där framgår det att LKAB i sin strävan att ta fram ett fossilfritt och grönt stål kommer att bli Sveriges största elförbrukare. Till 2040 beräknas behovet öka från dagens 2 TWh till 50 TWh per år.

– Vi behöver fossilfri el snabbt, då finns egentligen inga alternativ till vindkraft, säger Jan Moström, vd på LKAB till SVT.

Mot denna bakgrund har Johnny Steen intresserat sig för hur mycket resurser, material etc. som krävs för att bygga vindkraftsverk som ska producera 50 TWh per år. Till att börja med har han begärt ut offentliga handlingar från de existerande vindkraftsprojekten Markbygden utanför Piteå och Vattenfalls projekt Blakliden-Fäboberget i Lycksele och Åsele kommuner.

Det Johnny tagit fram är hur mycket byggnadsmaterial som använts, hur mycket de kostat och vem som levererat allt som behövts i dessa projekt. Därefter har han jämfört dessa siffror med vad som kommer krävas för att producera 50 TWh per år med vindkraft.

Hel klart är att siffrorna och ingreppen i naturen, som Johnny kommit fram till, är enorma.

Så här skriver Johnny Steen utifrån det han fått fram:

”För att få ut 50 TWh energi med vindkraft får man till en början räkna på 8 000 vindkraftverk. Då kan man med vädergudarnas hjälp nå 50 TWh när det blåser optimalt och verken går på full effekt. Men detta gör det bara 1/3 del av året. De övriga 2/3 av tiden måste energin komma från någon annan källa.”

”Men låt oss räkna på insatsvarorna på och under marken för 8 000 vindkraftverk. Det kommer att krävas ca 3 500 km2 mark, vilket kan jämföras med Gotlands yta som är 3 184 km2.”

Dessutom krävs nedan resurser för att bygga dessa vindkraftverk;

4,4 miljoner kubikmeter betong = 10,5 miljoner ton betong.
320 000 ton armeringsjärn.
100 miljoner ton grus (kross) (Går åt ca 25 000 ton dynamit för att spränga loss dessa volymer)
750 mil kabelgravar måste grävas.
600 mil nya vägar måste byggas.
1,6 miljoner ton cement. På Slite producerar Cementa 2,1 miljoner ton per år”

Med utgångspunkt från dessa siffror har Johnny Steen följande kritiska frågeställningar:

a) Vilka samebyar är det som ryker? 3 500 km2 är stort även i Norrland.

b) Från vilka områden/berg skall 100 miljoner ton kross sprängas? Vad kommer samerna att säga?

c) Vem skall leverera armeringsjärnet? Tillverkas inte i Sverige?

d) Allt detta arbete sker med dieseldrivna fordon. Gigantiska CO2 utsläpp är vad jag tror?

e) Varifrån ska cementen levereras? Får Cementa i Slite tillstånd att öka från 2,5 till 3,7 miljoner ton?

f) Och till sist; vilken energikälla ska användas när det inte blåser?”

Här kan du ta del av nyhetsinslaget i SVT NYHETER Norrbotten:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/industrijattarna-i-norr-vill-helst-ha-mer-vindkraft-den-ar-billigast 

Thomas

Kommentarer

Är elbilen ett av världshistoriens största misstag?

Av: Thomas Ström 2022-05-03

Jag tillhör dem som verkligen vill och hoppas att vi i Sverige ska lyckas nå målet med en fossilfri fordonsflotta redan 2030.
Just nu menar de starkaste rösterna i västvärlden att framtidens fordonstrafik är eldrift, både för personbilar och för yrkestrafik. Dit pekar exempelvis de politiska besluten och det är också detta som lyfts fram mest i media.
Men drivs man av lusten att ställa om till fossilfritt snabbt och utan att riskera en massa människors hälsa finns det andra alternativ som tex biogas, biodiesel, etanol och vätgas. Jag är nämligen inte helt säker på att vi år 2030 kommer säga att eldrift var det enskilt bästa alternativet för att nå målet.

Bilföretagen menar att den stora lösningen för att nå målet är elbilen. Men en ensidig satsning på elbilar riskerar att skapa andra stora miljöproblem. I de nya elbilarna går det åt mycket mer så kallade jordartsmetaller än i bensinbilar. I en granskning som Sveriges Radio gjorde för ett par år sedan och som jag nyligen tagit del av visar att utvinningen av de här metallerna orsakar svåra föroreningar och hälsoproblem där de bryts.

En majoritet av alla jordartsmetaller bryts och förädlas i Kina. I anslutning till dessa anläggningar förorenas såväl vattendrag som markområden. Slaggen, som är en restprodukt vid denna utvinning, har under decennier dumpats i närliggande dammar och liknande. Det stora problemet är att slaggen bland annat innehåller det radioaktiva ämnet torium.

Kinesiska officiella rapporter påvisar ökade hälsoproblem och större dödlighet i byarna kring dessa områden.  Någon definitiv koppling till föroreningarna har inte bevisats, men kraftigt förhöjda nivåer av radioaktiv strålning har uppmätts.

Sveriges Radios granskning bygger på intervjuer med källor som har mycket god insyn i den kinesiska jordartsindustrin och som stöds av flera vetenskapliga rapporter. De visar på allvarliga miljöproblem i de allra flesta gruvor som bryter jordartsmetaller i Kina.

Enligt Sveriges Radio är detta en bild den kinesiska regeringen inte vill ska komma ut. Och att prata öppet om problemen kan vara farligt. Delar av befolkningen protesterar mot föroreningar från brytningen av jordartsmetallerna men dessa demonstrationer tystas snabbt ner med våld av polis, vilket vi i väst sällan får vetskap om.

Det är framför allt detta som gör att jag är tveksam till att eldrift av fordonsflottan är den enda och bästa vägen att gå. Men det finns även andra saker som gör mig osäker när det gäller elbilarna. En av dem är vad som händer när de börjar brinna.

Mer om det i kommande inlägg.

/Thomas

Kommentarer

Sänk skatten på biodrivmedel!

Av: Thomas Ström 2022-04-11

För oss som arbetar med transporter blir det väldigt svårt att hänga med när priset på drivmedel skenar, speciellt om man som vi på NTEX jobbar för att minska vårt klimatavtryck genom att bland annat tanka med HVO.
När detta biodrivmedel, som sänker CO2-utsläppen med upp till 90 procent, är flera kronor dyrare än vanlig diesel blir det en konstig signal.
Varför inte låta alla näringsidkare - som bedriver verksamhet som är beroende av drivmedel – få en kraftig skattereduktion för alla hållbara biodrivmedel?

Jag är inte ensam om att tycka detta. För inte så länge sedan uppvaktade representanter från branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik och Sveriges Bussföretag tillsammans med ett 30-tal andra aktörer inom transportnäring, drivmedelsbransch, fordonstillverkare, jordbruk, miljöorganisationer med flera EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager.

Deras krav är till och med en långsiktig skattebefrielse för alla hållbara biodrivmedel. De menar att detta är en förutsättning för att transportsektorn i Sverige ska kunna nå sina högt uppsatta klimatmål. Jag kan inte annat än att hålla med.

I sin uppvakning framhåller man att en ökad elektrifiering är en viktig del av lösningen, men att mycket mer måste till. ”I hela EU svarar el idag endast för 0,01 procent av den energi som används för vägtransporter medan hållbara biodrivmedel står för 5,6 procent och fossila drivmedel för 94,4 procent.” (Källa: https://www.svenskkollektivtrafik.se/globalassets/svenskkollektivtrafik/dokument/aktuellt-och-debatt/nyheter/tax-exemption-for-crop-based-biofuels-under-the-ceeag.pdf). 

De högre priserna på HVO stimulerar inte direkt till att köra på hållbara biodrivmedel. Man behöver inte vara ett geni för att räkna ut att i sin strävan att överleva är risken stor att allt fler företag kommer låta sina lastbilar och bussar återgå till att köra på diesel.

Men det är inte bara vi inom transportsektorn som är beroende av skattebefrielser på biodrivmedel. Jag tycker även att andra näringsidkare som är beroende av drivmedel bör inkluderas.

Ta till exempel den bonden, som jag nyligen såg i en film på Youtube, och som de senaste åren gjort allt hon kan för att driva sin verksamhet så hållbart som möjligt. Hon hade övergått till HVO i allt men eftersom priserna skenat tvingas hon nu återgå till diesel för att verksamheten inte ska gå under.

Vem kan klandra henne?

Thomas

Kommentarer

Osmakligt när företag fortsätter att leverera trots sanktioner

Av: Thomas Ström 2022-04-01

All vår trafik till Ryssland och Belarus är stängd.

Det är en märklig, oviss och hemsk tid vi lever i.
Liksom de flesta andra har vi på NTEX stängt ned trafiken till och från samt via Ryssland och Belarus på obestämd tid.

Glädjande nog har det inte inneburit att vi behövt säga upp eller permittera några medarbetare. Alla berörda har fått andra arbetsuppgifter på företaget eftersom vi fortsätter att växa totalt sett.

Förutom att själva trafiken stoppats ser vi inga direkta konsekvenser av kriget. Men sekundärt blir vi påverkade eftersom ukrainska chaufförer lämnar sina arbeten i Europa för att ta sig till hemlandet för att strida mot Ryssland. Det leder till brist på både lastbilar och chaufförer, vilket gör att efterfrågan på våra tjänster ökar eftersom uppdragen för närvarande är fler än det finns åkerier som kan genomföra dem. Det är således åkeriernas marknad just nu.

En annan effekt som vi och våra kunder märker av är de höga dieselpriserna. Tidigare har vi justerat dessa kunders avtal en gång i månaden. Men som det är nu får vi av naturliga skäl göra det oftare.

Med anledningen av de skenande bränslepriserna tycker jag att vår regering bör se över beskattningen och subventionerna. Javisst, man har sänkt skatten en aning men eftersom drygt 50 procent av priset består av skatt tycker jag att det skulle gå att sänka ännu mer. Som det är nu tjänar ju staten väldigt mycket pengar tack vare de höga priserna.

En annan aspekt på detta är att de som kämpar för att minska vårt klimatavtryck och använder HVO-diesel får betala mer per liter än för vanlig diesel. Detta trots att detta biodrivmedel sänker CO2-utsläppen med upp till 90 procent. Varför inte låta alla näringsidkare - som bedriver verksamhet som är beroende av drivmedel – få en kraftig skattereduktion för alla hållbara biodrivmedel?

Och då tänker jag inte direkt på oss utan de åkerier vi använder och inte minst alla svenska bönder som just nu går på knäna av alla skenande kostnader på exempelvis drivmedel, konstgödsel och utsäde. Om inget görs snart kommer även priserna på livsmedel från våra svenska bondgårdar att skjuta i höjden. Det kommer alla som handlar att känna av.

När det gäller just livsmedel noterade jag nyligen att mejerijätten Arla valt att sluta att sälja sin filmjölk Kefir. Bakgrunden är att man tycker att förpackningen associeras med Ryssland. Att det då finns svenska företag som fortsätter att leverera sina produkter till Ryssland tycker jag är anmärkningsvärt. Att de dessutom tredubblat sin omsättning sedan kriget brutit ut och konkurrenterna upphört med leveranser är direkt osmakligt.

/Thomas

Kommentarer

Hur kan den som producerar i Kina garantera att vara klimatneutral 2040?

Av: Thomas Ström 2022-02-10

Det går nästan inte en dag numera utan att man hör något om hållbarhet eller minskade koldioxidutsläpp.
Vissa företag menar till och med att deras verksamhet ska generera noll utsläpp år 2040.
I vissa fall tror jag att det är genomförbart.
Men när globala jätteföretag med produktion i Kina gör det, då blir jag fundersam.

Den stora frågan är om det över huvud taget är möjligt att lyckas med detta när man producerar en stor del av sina varor i Kina. Detta trots att Kina är det land i världen som för närvarande installerar flest sol- och vindkraftverk. Tyvärr kommer inte denna el att räcka för att svara upp till den ökade efterfrågan på elektricitet.

Det betyder att Kina är kraftigt beroende av kolkraft under flera år framöver.
Ett Kina som redan har 1000 kolkraftverk. Ett Kina som i slutet av förra året offentliggjorde att man ska bygga ytterligare 43 stycken under 2022.
Ett Kina som under 2020 byggde ett nytt kolkraftverk i veckan.
Ett Kina där kolbrytningen går för högtryck under rådande energikris över världen.

Lägg därtill att Kina meddelat att man vill vara klimatneutralt år 2060 och att utsläppen kommer att nå sin topp innan 2030.
Finns det verkligen någon som tror på detta?? Speciellt med tanke på att diktaturen för tillfället investerar i närmare 100 nya kolkraftverk och beordrar enorm kolbrytning i sina kolgruvor. Bara i Inre Mongoliet ska man i sina mer 70 gruvor öka produktionen med närmare 100 miljoner ton.

I en rapport från i fjol framgår det att Kina behöver stänga minst 600 av sina kolkraftverk under det närmaste decenniet för att kunna nå målet att vara koldioxidneutralt år 2060. Det kommer inte att ske. Istället kommer man släppa ut enorma mängder koldioxid. Vad jag kunnat läsa mig till handlar det om ungefär 13 till 15 miljarder ton varje år under de kommande tio åren, eller så mycket som 15 procent per år över 2015 års nivåer.

Håll med om att det är ganska lite som talar för att de globala jättarna som producerar sina varor i Kina kommer kunna vara helt klimatneutrala 2040.

Thomas

Kommentarer

Ökade kostnader skapar förändring

Av: Thomas Ström 2022-01-25

- Men satsa inte mer på vindkraften


Pandemi och rusande priser på både el och traditionella drivmedel har legat i topp i den svenska nyhetsrapporteringen under starten på 2022. Mycket talar för att året kommer att fortsätta på det viset, vilket med största säkerhet medför generella prisökningar och en stigande inflation.
Allt fler kommer att behöva tänka mer ekonomiskt och strama till sin budget, såväl privat som på arbetet.

Bättre och effektivare transporter och kommunikationer, översyn av energikällor och drivmedel samt smartare inköp av varor är några direkta områden som kommer att ses över. Det positiva med att se över sin budget är att det i förlängningen leder det till mindre svinn, en bättre kontroll samt en långsiktig hållbarhet. Mer konkret handlar det om genomgång av alla inköp. Kan de samordnas? Kan de ersättas av andra alternativ? Eller ska vi helt enkelt sluta att handla vissa varor och tjänster?

Jag är med på det mesta av detta men en sak som jag inte förespråkar när det gäller nya energikällor är vindkraft. Skälet är allt negativt den för med sig.
För det första placeras vindkraftverken i områden där den gör stor påverkan på naturen. Bara fundamenten kräver flera hundra ton betong, som beroende på mängden cement, har en kraftig klimatpåverkan. Dessutom går få delar av kraftverken att återvinna.
Väl på plats och i full gång slår rotorbladen ihjäl insekter och fåglar.
I ett TV-program, som jag såg strax före jul, visade det sig också att människor som bor nära vindkraftverken blir fysiskt påverkade på ett negativt sätt pga. höga ljudnivåer och det växlande ljuset som vindsnurrorna för med sig.

I Rotterdam, som jag besökte i höstas, har vindsnurrorna även medfört en annan negativ påföljd. Och det är en sak som är svår att förstå. Men saken är den att man placerat ett stort antal vindsnurror i havet, direkt utanför Rotterdam. När de går för fullt får de vinden att vända!

Det betyder att olustig lukt från raffinaderier och andra industrier, som tidigare försvann ut till havs, nu blåser rakt in över staden och dess invånare.

Helt nyligen läste jag också om en helt annan negativ effekt som vindkraftsboomen för med sig. Jakten på balsaträ, som används i vindkraftverkens rotorblad, medför skövling av regnskog i Amazonas. Detta planerar jag att återkomma om i kommande inlägg.

Detta är några argument till varför jag inte tycker att man ska satsa mer på vindkraftverk. Istället borde vi satsa mer på sol- och vattenkraft, vätgas samt små och effektiva kärnreaktorer.

Thomas

Kommentarer

Är det dags att införa en ny myndighet?

Av: Thomas Ström 2021-12-03

Förra blogginlägget avslutade jag med en undran om Polismyndigheten och Transportstyrelsen och dess motsvarigheter i övriga EU har resurser för att kontrollera reglerna som det nya mobilitetspaketet medför?
Så som jag tolkat det har vi i Sverige i alla fall i nuläget inte avsatt några extra resurser för detta. 

Risken är att mobilitetspaketet blir en tandlös pappersprodukt utan verkan?

Jag har tidigare uttryckt viss oro för att det nya mobilitetspaketet kan komma att skrämma iväg ännu fler chaufförer från branschen, då det är både omständligt och tidskrävande.

Jag är enig om att det är viktigt att man sätter åt de aktörer som bryter mot reglerna, som fuskar och som utnyttjar billig arbetskraft. Det är jättebra att det införs nya regler till en viss gräns. Men det måste vara enkelt för dem som jobbar med detta, inte så komplicerat så att det går åt en massa viktig arbetstid till ”pappersarbete”.

Samtidigt måste det finnas en tydlig plan hur de nya reglerna ska kontrolleras. I nuläget är jag ganska säker på att den svenska trafikpolisen och Transportstyrelsen – med vissa få undantag - inte har en aning hur eller vad de ska göra för att kontrollera att det nya mobilitetspaketet efterlevs.
Vad jag hört har det i alla fall ännu inte tillförts några fler resurser eller verktyg.

Och samtidigt som jag skriver detta hör jag på radion att ännu en ung människa skjutits till döds. Jag kan inte låta bli att undra hur polisen ska kunna prioritera kontrollen av mobilitetspaketet framför kampen mot gängkriminaliteten.

Kanske är det dags för EU att införa en särskild myndighet som har fokus på transportbranschen i samtliga medlemsländer?
För någonstans är det ju ändå så att det man fokuserar på, det växer.

Thomas

Kommentarer

Det nya mobilitetspaketet kan leda till att vi snart har en brist på en halv miljon chaufförer i Europa

Av: Thomas Ström 2021-11-26

Politikerna i Bryssel har skapat en ny omfattande pappersprodukt.
Denna gång handlar det om att ställa ännu högre krav på transportsektorn och inte minst dess chaufförer.

Jag håller med om att det är viktigt att man sätter åt de aktörer som bryter mot reglerna och som fuskar. Men frågan är om man inte gått lite väl långt då det nya mobilitetspaketet blir både omständligt och tidkrävande, inte minst för chaufförerna.
Risken är att detta kommer leda till att ännu fler chaufförer väljer att sluta och då dröjer det inte länge innan vi har en brist på en halv miljon chaufförer i Europa.

Tanken med det nya mobilitetspaketet är bra. Förhoppningen är att det ska medföra att konkurrensen blir sundare samtidigt som villkoren för de chaufförer som hittills haft det sämst kommer att förbättras. Men som sagt; jag är ganska övertygad om att ett stort antal chaufförer kommer att söka sig till andra yrken. Detta pga att det blir både omständligt och tidskrävande att genomföra transporter över gränserna och olika löner i de länder man passerar. Dessutom måste bilen tillbaka till ursprungslandet, vilket med största säkerhet också skapar ett stort antal onödiga transporter med tomma fordon, vilket är helt vansinnigt med tanke på miljön.

Ja, som du förstår blir det en hel del nyheter att hålla koll på för såväl chaufförer och företag inom transportsektorn. Och inte minst för dem som ska hålla ordning på och administrera alla avgifter.

En annan stor fråga är om Polismyndigheten och Transportstyrelsen och dess motsvarigheter i övriga EU har resurser för att kontrollera de nya reglerna?

Men det får vi ta en annan gång.

 Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 och 21 februari 2022.

/ Thomas

Kommentarer

Fler än 400 000 chaufförer saknas i Europa

Av: Thomas Ström 2021-10-27

Ministern bjuder in näringslivet till diskussion om hur vi ska undvika lastbilskaos – det är på tiden!!

Infrastrukturminister Thomas Eneroth gick nyligen ut med hur Sverige ska göra för att inte hamna där Storbritannien just nu befinner sig när det gäller brist på chaufförer.
Han tänker starta med att bjuda in till rundabordssamtal med företrädare för åkerinäringen, fackförbund och berörda myndigheter
Varför såg man inte det komma tidigare?

Bakgrunden till ministerns agerande är den stora uppmärksamhet som bristen på chaufförer i Storbritannien fått på senare tid, vilket resulterat i brist på ett flertal varor i butiker och inte minst drivmedel. Enligt The Times saknas 400 000 chaufförer i Europa. Jag tror det är fler.

Det är snart fem år sedan jag förutspådde detta och skrev om problemet för första gången här på bloggen. 

Orsaken är de dåliga lönerna och villkoren att ofta vara hemifrån längre perioder. Samtidigt har lönerna ökat i länder som exempelvis Polen, vilket lett till att många flyttar hem och tar anställning där.

De som tjänat mest på de pressade transportpriserna är konsumenterna. Hur många är det som inte någon gång stått med en vara i handen i en butik och undrat hur tusan det är möjligt att den är så billig? Vilken lön har arbetaren som gjort den fått och vad har det egentligen kostat att transportera hit den?
Men i framtiden får vi räkna med generella prishöjningar.

En stor bidragande orsak till de låga transportpriserna är att det övriga näringslivet varit väldigt duktigt på att pressa priserna hos oss transportföretag. Men i takt med ökade kostnader på containers och drivmedel har man plötsligt fått en förståelse för att transport- och logistikpriserna ökat. Och tack vare den uppmärksammade krisen i Storbritannien har man på flera håll även börjat acceptera högre priser till följd av att chauffören behöver högre lön.

Det nya mobilitetspaketet som politikerna skapat i Bryssel ökar också på bristen, då det blir både omständligt och tidskrävande att genomföra transporter över gränserna, olika lön i de länder du passerar. Dessutom måste bilen tillbaka till ursprungslandet, vilket med största säkerhet skapar ett stort antal onödiga transporter med tomma fordon som är helt vansinnigt med tanke på miljön.

Men det är en annan historia, som jag kommer att återkomma till.

Thomas

Kommentarer

Kan vi lösa framtidens energiproblem med hjälp av solar i miniatyr?

Av: Thomas Ström 2021-09-24

Miljöpåverkan är något som jag värnar om och som återkommer här i bloggen. Klimatet är en fråga som rör hela världen och vi måste hitta en lösning innan det är för sent. I flera länder pågår det projekt kring fusionsenergi. Projekt som har pågått i flera år och som börjar närma sig en verklighet.  Men varför är inte Sverige en del av utvecklingen av fusionsenergi? Och när i tiden kan detta bli en verklighet?  

Tänk om vi inom en snar framtid kan ha en energikälla som kan lösa, inte bara några länders problem, utan hela världens energiproblem. Jag pratar alltså om fusionskraft. Fusionskraft som kan vara svaret på hela världens energiproblem. 

Vi människor klarar oss inte utan den teknik vi är vana vid att leva med idag. Och när energitillförseln i välden domineras av fossila bränslen som förstör vår miljö, måste vi hitta andra energikällor som inte påverkar i lika stor utsträckning. Fusionsenergi kan vara svaret.  

Idag pågår det redan projekt där man i framtiden ska kunna framställa fusionsenergi. Till exempel i Frankrike har 35 länder gått samman för att bygga världens största fusionskraftverk, Iter. Tyvärr är inte Sverige delaktig i utvecklingen av fusionsenergi. 

Men vad är fusionsenergi? Fusionskraft är samma energi som driver solen och stjärnorna och innebär att atomkärnor sammanslås. Man kan kalla det en miniatyrsol. Kärnkraft däremot kallas för fission och innebär att atomkärnorna klyvs och därför lämnar radioaktivt avfall efter sig. Det gör däremot inte fusionskraft. Alltså en energikälla som med ytterst lite miljöpåverkan kan förse hela världen med energi!  

För att förstå hur nära vi är att detta kan bli vår verklighet, har man i Kina redan lyckats nå 120 miljoner Celsius i totalt 101 sekunder. De har just nu världsrekordet i fusionsenergi. Och år 2025 förväntas Iter i Frankrike vara färdigbyggt och man räknar med att vara i full gång år 2035. 

När jag läser om fusionsenergi har jag svårt att hitta några som helst nackdelar. Förutom att det krävs ett stort kapital och att det än så länge inte fungerar längre än 101 sekunder. Men vem trodde att vi skulle lämna hästarna hemma och ta bilen i stället, ”skicka brev” utan frimärken eller att hela livet styrs av våra smartphones?

Jag tror att detta kan vara en av framtidens energikällor som kan lösa de energiproblem vi har i världen och jag önskar att Sverige skulle ta steget och bidra.  

Thomas 

Kommentarer

Om Ströms blogg

 

Välkommen till min blogg om transport och logistik och en del annat. Jag som skriver här heter Thomas Ström och är grundare av transportbolaget NTEX. Om du vill komma i kontakt med mig kan du skicka ett mejl till thomas.strom@ntex.se eller slå en signal på 0708-61 42 90.

Vi hörs och syns!

Mer  om Thomas Ström

Besök www.ntex.se