Flera satsningar på höghastighetståg i Europa är misslyckade

Jag har vid ett antal tillfällen uttryckt min skepsis till höghastighetsbanor i Sverige.
Och här kommer ett inlägg till som understryker att det.
Höghastighetståg behöver varken vara snabbare, miljövänligare eller billigare.
Bygget av en ny stambana i Sverige ger stor miljöbelastning då allt stål och betong ska framställas, transporteras och sättas på plats. När en ny stambana står färdig år 2050 i Sverige kommer både flyg- och vägtrafiken redan vara utsläppsfri. Förbättra och underhåll i stället den järnväg vi redan har.

Att minska transportsektorns klimatbelastning samtidigt som transporterna förväntas öka är vår och resten av transportsektorn största utmaning framöver. 

I Spanien, Tyskland, Frankrike och flera andra europeiska länder finns redan ett stort nät av höghastighetsbanor för tåg. I en granskning som den Europeiska revisionsrätten gjorde 2018 av dessa visade det sig att många satsningar anses vara misslyckade.

En av de större lockelserna med höghastighetståg är att det påstås gå snabbt. Enligt granskningen är hastigheten i praktiken ofta långt under topphastighet. I de sex länder som revisionsrätten granskat kom tågen i genomsnitt bara upp i 45 procent av topphastigheten. Dessutom kan det kosta nästan 4 miljarder kronor extra för varje minut man kortar av restiden.

I Sverige pratar man om att vår nya stambana skulle stå färdig så sent som år 2050. Vid det laget kommer både flyg- och vägtrafiken gått över till el och andra utsläppsfria drivmedel och vara utsläppsfri.

Dessutom blir det inte speciellt kostnadseffektivt. Den enskilt största nackdelen med höghastighetsjärnväg är att bygga den. Bygget i sig ger en stor miljöbelastning då allt stål och betong ska produceras, transporteras och sättas på plats.

I Sverige har Trafikverket utrett möjligheten att förbättra och bygga ut den nuvarande järnvägen mellan Stockholm-Göteborg/Malmö i stället för att bygga nytt. Det skulle kosta ungefär hälften så mycket.

Inte minst för miljön.

Thomas