Tror inte på drönartaxi i tusental

Av: Thomas Ström 2018-02-05


För att göra framtidens stadstransporter snabbare och smidigare än i dag planeras det nu för att bygga stora flottor med taxidrönare.
Jag är skeptisk.
Min piloterfarenhet säger mig att det kommer att bli väldigt blåsigt.
Håll i stormhatten gott folk.

Uber planerar för ett taxifordon med plats för fyra personer. De första testerna ska starta 2020 i Dallas och Los Angeles. Men Uber är inte ensamma om att ha högt flygande planer. Både kinesiska och tyska intressenter är inne på samma linje. 
I Kina har ett uppstartsbolag med namnet E-hang utvecklat en självkörande drönare, som de planerar att börja testa i Dubai redan i år.

Drönaren har plats för en person och är utrustad med ett automatiskt navigeringssystem för flygningar längs olika förprogrammerade rutter som passageraren kan välja mellan. Detta drönarfordon har testats i utkanterna av Kanton i södra Kina.
– Vi kommer att påbörja massproduktionen av våra passagerardrönare tidigt nästa år. Planen är att ha en automatiserad produktionslina på plats under 2018 för att kunna skala upp tillverkningen, säger E-hangs vd Hu Huazhi till Bloomberg.

Men som sagt; jag är högst tveksam till att detta verkligen kommer att fungera. Jag har visserligen inga vetenskapliga bevis men det jag lärt mig under utbildningen och åren som trafikpilot säger mig att det inte kommer att fungera om flera tusen fordon ska samsas i luftutrymmet i och kring en stor stadskärna. 

Jag tänker främst på hur mycket luft det går åt för att pressa upp en flygplanskropp. Med åtskilliga farkoster går det åt massor och det kommer att råda styv kuling eller storm i city i samband med rusningstrafik.

Som sagt; håll i stormhatten gott folk!

 

Kommentarer

Det saknas flera hundra tusen chaufförer i Europa

Av: Thomas Ström 2017-12-01

Nu krävs krafttag för rekrytering av ungdomar

 

Lastbilschaufförer är en bristvara i stora delar av Europa.
I Sverige pratas det akut om 7 000-10 000 chaufförer.
I Polen är motsvarande siffra 100 000 och i England och Tyskland handlar det  sammanlagt om 65 000.
Bristen på chaufförer har nu resulterat i att flera åkerier tvingas tacka nej till uppdrag på grund av att de saknar personal.
I förlängningen kan det komma att medföra att butikshyllor gapar tomma och att internetköpare får vänta extra länge på sina leveranser.

Bristen på chaufförer är historisk. Enligt Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA, räknar man med att det kommer att behövas 50 000 nya lastbilschaufförer i Sverige under de närmaste tio åren.

Orsaken till problemet är flera. Några exempel är pågående högkonjunktur, blomstrande e-handel och att äldre chaufförer gått i pension sedan det infördes ett nytt yrkeskompetensbevis för ett år sedan. Många äldre avstod från ”uppdateringen” vilket resulterat i att de inte får fortsätta. 

Men den största orsaken är att det utbildas för få nya chaufförer. Och anledningen till det är att gymnasieskolans transportprogram haft svårt att rekrytera nya elever de senaste åren. Helt klart är att något radikalt måste göras för att få fler ungdomar intresserade av chaufförsyrket.

En annan anledning är att Arbetsförmedlingen inte kunnat utbilda arbetslösa till lastbilschaufförer under det senaste året. Och orsaken till det ska jag återkomma till i kommande blogginlägg. Det handlar nämligen om att det ”har varit problem med myndighetens upphandling av just yrkeschaufförsutbildningen”

Kontentan är att det krävs krafttag från hela branschen för att få fler ungdomar intresserade av transportbranschen och jobbet som chaufför.

Kommentarer

Beklämmande konsekvenser av hamnkonflikten

Av: Thomas Ström 2017-11-10

Orsakar nu även 124 ton mer koldioxid varje dag

 

För några veckor sedan skrev jag om vilken skada konflikten i Göteborgs hamn har haft för det svenska näringslivet.
I helgen tog jag del av en artikel i Svenska Dagbladet, där det tydligt framgår att den även har en stor negativ klimatpåverkan.
Enligt Svenska Dagbladet orsakar konflikten 124 ton mer koldioxidutsläpp varje dag!

Orsaken är att företagarna inte längre litar på hamnen. Man är orolig för att det ska bli nya bråk och problem med sitt gods. Därför har man slutat att skeppa sin saker ända fram till Sverige och Göteborg. Istället väljer man att lasta om godset på lastbil redan i andra europeiska hamnar, som till exempel Hamburg och Rotterdam. 
En resa på mellan 65 och 100 mil, bara på grund av att industrin inte längre kan lita på hamnen i Göteborg.

I år är containervolymen i Göteborgs Hamn den lägsta på mycket länge. Årets tredje kvartal visar på en minskning med 28 procent jämfört med samma period 2016.
I ett pressmeddelande säger hamnens VD, Magnus Kårestedt:
– Trots att containerterminalen kunnat hantera det gods som passerat i princip störningsfritt under hela tredje kvartalet så ser vi ett enormt volymtapp. Det är tydligt att industrin inte återfått förtroendet för hamnens containerterminal.

För egen del tycker jag att det är beklämmande att konflikten ska behöva få så här stora konsekvenser. 

Risken är att industrin i framtiden inte vågar satsa i Sverige. Detta eftersom det finns väldigt få företag som numera arbetar med stora lager. Transporterna måste helt enkelt fungera och i det sammanhanget är Göteborgs Hamn mycket viktig för hela landet.

Nu är det tillsatt en utredning som ska se över om lagstiftningen behöver förändras. Men den ska inte vara klar förrän i maj. Frågan är om det är för sent?

Kommentarer

Det blev som jag skrev 2015:

Av: Thomas Ström 2017-11-03

Inte ett enda fartyg har ställtS till svars på tre år!
Forskare visar att tio procent av rederierna fuskar

 

Den första januari 2015 skärptes reglerna när det gäller svavelhalterna i marina bränslen för fartyg i Nordsjön och Östersjön från 1 procent till nästan 0. 
I samband med detta skrev jag att det var en bra tanke men att det är ett slag i luften, då man inte utsett någon som ska ha till uppgift att kontrollera att kravet efterföljs och att ingen fuskar.
Nu har första uppföljningen kommit; inte ett enda fartyg har ställt till svars på tre år!

I en undersökning gjord av forskare på Chalmers framgår det att vart tionde fartyg bryter mot reglerna. I rapporten visar forskarna också på ett mönster. Ett antal rederier verkar ha satt i system att fuska. Fartyg som sällan åker i de aktuella områdena har oftare högre utsläpp. Detsamma gäller fartyg som är på väg ut ur den zon där de lägre utsläppshalterna gäller.

– Vi är en hårt konkurrensutsatt marknad och det här är rederier som vi konkurrerar med så det är klart jag blir besviken att se att det är så planerat. Det var nytt för mig och förvånande säger vice VD:n på branchorganisationen Svensk Sjöfart, Pia Berglund, till Sveriges Radio.

Trots fusket har inte ett enda fartyg ställts till svars för sina utsläpp i Sverige under de snart tre år som gått sedan regeländringen. En av orsakerna är att dagens regler anses för krångliga och att de som fått till uppgift att kontrollera att de efterlevs sedan tidigare har flera andra arbetsuppgifter.

2014 presenterade Transportstyrelsen ett förslag på en typ av administrativ avgift liknande böter för att lättare kunna straffa fartyg med för höga utsläpp men fortfarande har inget hänt.

Detta blir med automatik en tydlig signal till marknaden; det går att fuska utan någon påföljd. Därför finns det inget som talar för att de tio procenten av rederierna kommer att sluta med fusket.

Kommentarer

Förödande hamnkonflikt lamslår näringslivet

Av: Thomas Ström 2017-10-27

De senaste veckorna har jag tagit del av ett par analyser gällande konsekvenserna av konflikten i Göteborgs Hamn.
Det är ingen munter läsning.
Effekterna är bra mycket större än vad många tror. Stora delar av näringslivet över hela landet har drabbats.
För egen del tycker jag att det är för jäkligt att det har gått så här långt.

Först läste jag en artikel med John Wedel, ansvarig för Infrastruktur och logistik på Business Region Göteborg. Några dagar senare hörde jag en radiointervju med Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Båda har kommit fram till i stort sett samma sak; APM förlorar enorma summor, inom Hamnfyran förlorar medlemmar sina arbeten, Göteborg tappar etableringar på sikt, näringslivet drabbas av kostnadshöjningar och intäktsbortfall, miljön påverkas negativt och flera näringsidkare tvingas lägga ner eller gå i konkurs. Det är helt enkelt för jäkligt.

I en undersökning, som genomförts av Svenskt Näringsliv, har 25 procent av de 478 medverkande företagen sagt att de påverkats av konflikten. Över hälften av bolagen har dessutom tvingats vidta åtgärder för att minska de negativa effekterna.
Så många som 13 procent säger att de helt undviker Göteborgs Hamn i fortsättningen.

Förutom lastbilar och trailers har även tåglinjerna till containerterminalen i hamnen påverkats negativ. Ett tydligt exempel är att SCT Transport meddelat att man lägger ner sin järnvägsterminal i Jönköping till följd av konflikten.

I Wedels analys är det svårt att säga någon exakt siffra på hur stora merkostnaderna blir, men under ett år kan det handla om flera miljarder. Enligt John Wedel är det framför allt industri- och handelsföretagen som råkat illa ut till följd av konflikten.
Wedel säger följande i en intervju i Sjöfartstidningen:
– Branschen tror att det finns en hel del företag som inte kommer klara detta utan tvingas lägga ner sin verksamhet. Och detta mitt under rådande högkonjunktur. Det finns ju ingen som har gjort en total sammanställning av alla kostnader och det är väldigt synd för hade man kunnat peka på exakt hur stor notan är hade det blivit en mycket större press på politiken att ta tag i det här.

Nyligen tillsatte regeringen tillsatte en utredning för att se över reglerna för stridsåtgärder. Resultatet av denna ska presenteras i slutet av maj 2018.
– Det tycker näringslivet ligger väldigt långt bort. I företagens värld skulle en snabbutredning gjorts på en månad, säger John Wedel i Sjöfartstidningen.

Enligt Wedel får hamnkonflikten också stora negativa effekter på miljön.
– Nu kan man verkligen se på E6:an hur mycket lastbilar det är, det går bra stora volymer på vägarna som tidigare gick via hamnen. Och det är ofta inte de snällaste lastbilarna heller miljömässigt, menar John Wedel som tror att de långsiktiga effekterna är ännu farligare, säger John Wedel i Sjöfartstidningen.
– Nya företag kommer inte vilja etablera sig här, några av de stora företagen med många produktionsanläggningar i världen väljer kanske på sikt att flytta produktionen från landet. Akzo Nobel har till exempel sagt att funkar inte Göteborgs hamn måste de kanske flytta sina verksamheter. Och då påverkas ju även servicenäringarna – tekniska konsulter och underleverantörer.

John Wedel säger att konflikten kostar mer än vi tror och samtidigt förlamar verksamheterna i Göteborgsregionen.
– Löser vi inte situationen i hamnen minskar Göteborgs attraktivitet när det gäller utveckling, expansion och etablering. Liksom Göteborgs funktion som logistiknav. Om du ska etablera dig någonstans är det många saker som är viktiga – det ska finnas mark, en bra akademi, forskning, utvecklingscentra och så vidare, men hamnen är en otroligt viktig komponent i ekvationen. Tar vi bort den är vi nästan som vilken stad som helst. Sammantaget är konflikten en konflikt med bara förlorare. APM förlorar enorma summor, inom Hamnfyran mister många medlemmar sina arbeten, Göteborg tappar etableringar på sikt, näringslivet drabbas av kostnadshöjningar och intäktsbortfall, miljön tar stryk och många småföretag tvingas lägga ner eller gå i konkurs. Det hela är djupt tragiskt.

Kommentarer

900 000 alkoholkontroller har blivit 500 000 på två år

Av: Thomas Ström 2017-09-29

Svårt att nå Nollvisionen med 300 trafikpoliser


Innan semestern skrev jag om att det blivit färre trafikpoliser på våra vägar, att antalet minskat från 1200 till 300 på två år.
Den gången handlade mitt inlägg om att hastighetskontrollerna minskat avsevärt.

Nu har jag tagit del av en annan rapport. Den visar att polisen numera bara gör hälften så många utandningskontroller som för två år sedan.
Från januari till juli 2015 gjorde polisen 892 053 utandningsprov på våra svenska vägar. Motsvarande siffra under samma period i år är 499 610.

Notabelt är att antalet påträffade rattfyllerister är i stor sett detsamma. Cirka 1 procent av dem som får blåsa har otillåtna mängder alkohol i blodet. Det betyder att flera som kör rattfulla kommer undan.
Det otäcka är att det får förödande konsekvenser. Av de 270 personer som förolyckades i vägtrafiken förra året dog 25 procent i en olycka relaterad till alkohol.

Vidare har det framkommit att tio av de 37 motorcyklister, som dog i trafiken, hade alkohol i blodet. För tre av sju omkomna mopedister gäller samma sak.
Den värsta siffran återfinns dock bland omkomna fyrhjulingsförare. Där visade det sig att 100 procent av de fyra som dog hade alkohol i blodet.

Detta i kombination med att allt fler överträder hastighetsgränserna är starkt bidragande till att dödsfallen i trafiken inte minskar.

Frågan är om den Nollvision som riksdagen klubbade igenom 1997 någonsin kommer att bli verklighet? 
Då beslutades att Nollvisionen ska ligga till grund för arbetet med trafiksäkerhet. Därmed gick vi från att lägga kraften på att förebygga olyckor till att fokusera på att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.

Det är ju ett väldigt fint mål. Men hur ska vi lyckas med detta om de som begår regelbrotten inte ertappas?

I nyligen presenterade siffror framgår det att augusti var en mycket mörk månad för trafiksäkerheten. Totalt dog 34 människor, vilket är nio personer fler än samma månad förra året. Så många har inte dött i en augustimånad sedan 2009. 

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen; jag vill se fler trafikpoliser på våra vägar!

Kommentarer

Varför bryr sig inte politikerna???

Av: Thomas Ström 2017-09-15

Jag har tidigare inte skrivit något om Västlänken här på bloggen.
Det har varit en medveten strategi, då jag istället följt debatten och samlat på mig fakta om projektet.
Men nu kan jag inte låta bli.
Det som håller på att hända är inte klokt.

Förra veckan demonstrerade åtskilliga tusen göteborgare på Gustaf Adolfs torg mot just Västlänken. Vissa pratar om 10 000 och andra 14 000 demonstranter. Men Göteborgs politiker verkar tro att det var max 2000.
Hur kan man annars förklara den tystnad som råder efter denna stora protest?

Varför bryr de sig inte?
Under det senaste året har jag pratat med många personer i byggbranschen.  Alla, oavsett om de varit arkitekt, geolog, byggare eller anläggningsingenjör, har varit emot Västlänken. Alla är överens om att det kommer skada staden.

Den mest uppseendeväckande delen i projektet är stationen i Haga. Vinsten är så liten medan kostnaden är gigantisk.
För ett tag sedan pratade jag med en kvalitetsansvarig i byggbranschen, som hade arbetat med flytten av Kiruna. Han och alla hans kollegor är helt överens om att det kommer bli enorma sättningsskador i Göteborg i samband med ett tunnelbygge till Haga.

Förutom detta kommer i stort sett hela Göteborgs näringsliv i centrala Göteborg att drabbas. Jag lider verkligen med de butiker, restauranger, caféer och andra näringsidkare som kommer få gator och parkeringsplatser uppgrävda. Kunderna kommer inte hitta dit.

En enkel jämförelse är ombyggnaden av Övre Husargatan, som gjordes för några år sedan. Det var ett ytterst litet projekt jämfört med Västlänken. Butiker och andra näringsidkare utmed gatan gick på knäna.
Vad kommer att hända nu?
Hur många kommer att klara sig från konkurs?
Hur många arbetstillfällen kommer att försvinna?
Ja, listan på frågor kan göras hur lång som helst. Svaret har vi om 10-15 år.

För beslutet att projektet ska genomföras är tydligen oåterkalleligt.
Och den stora frågan är: Varför lyssnar inte politikerna på invånarna?

Kommentarer

Vansinnigt förslag från Trafikverket

Av: Thomas Ström 2017-09-08

Inga stora infrastruktursatsningar i Västsverige

 

I förra veckan fick regeringen Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018-2029.
Planen innehåller förslag på åtgärder i den statliga infrastrukturen på vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart.
Totalt handlar det om över 700 miljarder kronor som ska investeras.

Planen innehåller en hel del bra saker men det anmärkningsvärda är att man mer eller mindre struntat i Västsverige.
-    Ingen upprustning av järnvägen mellan Göteborg och Oslo.
-    Ingen upprustning av järnvägen mellan Göteborg och Borås och således ingen järnväg till Landvetter flygplats inom 20 år.
-    Ingen fördjupning av farleden i Göteborgs hamn, som skulle medföra högre kapacitet och möjlighet att ta emot de största containerfartygen.

Detta är vansinnigt. Det kommer att hämma näringslivets utveckling, vilket i förlängningen även medför färre arbetstillfällen.

Jag har i flera tidigare blogginlägg påpekat hur viktigt det är att rusta upp järnvägen mellan Göteborg och Oslo, där vissa delar är så gamla att det knappt går att köra på dem. Det gör att nästan allt gods till vårt största exportland går på lastbil. Här passerar det i nuläget 2700 långtradare per dygn. Jag vågar inte tänka på hur den siffran ser ut om tio år om en upprustning av järnvägen uteblir.

Jag har också lyft fram vikten av en ordentlig järnväg mellan Västsveriges två största städer; Göteborg och Borås. Riksväg 40 är redan hårt trafikerad. Ett exempel på detta är Västsvenska Handelskammarens siffror, som visar att det redan nu passerar 1400 bussar i Kallebäcksbacken varje vardag. En utebliven järnvägsutbyggnad kommer att innebära en katastrof för Göteborg.

I Göteborg finns Nordens största containerhamn. Den är fem gånger så stor som Helsingborg, som är Sveriges näst största. Hit anländer en betydande del av allt gods som importeras till hela landet. Göteborgs hamn är således en riksangelägenhet.  

Det har länge påtalats att farleden i Göteborgs hamn måste fördjupas genom muddring för att klara av att ta emot de allra största containerfartygen. Som det är nu får dessa fartyg lossa lasten, som ska till Sverige, i andra europeiska hamnar, exempelvis Rotterdam. Här lastas godset sedan på mindre fartyg som klarar djupet i Göteborg. Det kostar både tid och pengar.

Det går inte att vänta med en fördjupning av farleden till nästa plan ska tas fram och som i så fall ska träda i kraft först år 2029. 

Som tur är handlar detta om Trafikverkets förslag till regeringen. Inom kort ska förslaget ut på en remissrunda och sedan ska det klubbas definitivt under våren 2018. 

Därför finns det fortfarande hopp om att förslaget kan komma att ändras. 
Nu gäller det för Västsveriges politiker och näringslivsrepresentanter att verkligen förklara hur viktigt det är att dessa åtgärder kommer med i planen.
Jag kommer i alla fall att göra det.

 

Kommentarer

Fritt fram att göra regelbrott i trafiken! 1200 trafikpoliser har blivit 300 på två år

Av: Thomas Ström 2017-06-22

Allt fler begår regelbrott i trafiken.
Ett tydligt exempel är statistiken över hur många som kör onyktra på våra svenska vägar.
Enligt trafikverket handlar det om åtskilliga tusen varje dag, fler än någonsin.
Orsaken till detta är att den svenska trafikpolisen monterats ned sedan omorganisationen för snart två år sedan.

Enligt Trafikverket dör det varje år ca 70 personer i alkohol- eller narkotikarelaterade trafikolyckor. Och siffran ökar stadigt.
Förklaringen är enkel; risken att åka fast har under de senaste två åren minskat dramatiskt.
Eller vad sägs om följande siffror?
Under 2009 gjordes 2,7 miljoner utandningsprov (alkoholkontroller) på våra vägar.  Samma siffra i fjol var 1 miljon.

Bakgrunden är den omorganisation, som inleddes 2015 och som är den största inom polisen på 50 år. Kritiken har varit stor, inte minst bland poliserna själva.

I samband med denna bestämdes att man inte skulle ha kvar så många specialiserade poliser inom enskilda områden.
Istället skall varje polis kunna lite om mycket och på så sätt kunna användas till i stort sett allt. Men ytterst få har tid över till att arbeta ute på våra vägar, de har fullt upp med att få sin tid att räcka till för att ta hand om andra brott och övervakningar.

Lägg där till att det för två år sedan fanns 1200 trafikpoliser i landet. Idag finns det 300. Samtidigt har trafiken ökat och regelbrotten i trafiken blivit fler. Det håller inte. Något måste göras.

Jag vet att polisen har en massa annat att göra men det går ju inte att lägga ner vissa viktiga delar, framförallt inte övervakningen av trafiken.
Det är helt vansinnigt. Och värre blir det.

De styrande inom Rikspolisstyrelsen försvarar sig med att det nu kommer att bli ett trendbrott när det gäller antalet utandningsprov, att man är säker på att siffran kommer att börja öka igen. Vad är det för argumentation?? Det har ju minskat med 1,7 miljoner på nio år! Klart att siffran förr eller senare ökar.

Dessutom säger man att det ökade antalet fartkameror bidragit till lägre hastigheter och att man lyckats bötfälla fler fartsyndare. Jag är tveksam till detta. Det ska bli spännande att ta del av den statistiken framöver.

Men om det nu är så att fartkamerorna är en stor inkomstkälla tycker jag att dessa pengar ska gå oavkortat till trafikpolisen. Dessutom hoppas jag att man så snart som möjligt tänker om och sätter in fler poliser som enbart arbetar med trafikövervakning.

Jag vill se fler poliser på våra vägar.


Foto: Polisen

Läs mer...   Kommentarer

Varför behövs en utbyggnad av Arlanda? Behåll Bromma flygplats och starta Säve igen

Av: Thomas Ström 2017-06-07

Firmaflyg ökar i hela Europa. 
Den största orsaken är effektivitet och tid.
Tack vare egna flygplan kan åtskilliga företag göra betydligt fler affärer, speciellt företag i länder och städer, som inte kan erbjuda så många internationella direktlinjer. 
Om flera bolag dessutom samarbetar och på ett smart sätt fyller planet med passagerare från flera aktörer med samma behov blir det också kostnadseffektivt.

Men detta har man missat i Sverige. Här lägger man ner Säve flygplats samtidigt som man åter diskuterar en nedläggning av Bromma, de två flygplatser där vi haft och har flest företagsflyg i landet.
 
Jag tycker detta är helt fel.  
Behåll Bromma och starta en Cityflygplats i Göteborg. De behövs för att vi snabbt ska kunna förflytta oss. 
Såväl Bromma som Säve är dessutom viktiga ur ett samhällsperspektiv för exempelvis polis, kustbevakning, ambulansflyg och räddningshelikoptrar. Säve har även fungerat som alternativ flygplats vid dimma på Landvetter som det ofta är där. Nu går man till Oslo, Köpenhamn och Stockholm.

Att göra affärer handlar i min värld om att träffa andra människor och få klart med saker så fort som möjligt. Då kan det inte vara rimligt att kräva att man ska starta sin resa för dagen med pendeln ut till Arlanda för att slutligen komma sju timmar efter alla de andra. Med ett privatjet direkt från Bromma hade det tagit under halva tiden.

Swedavia, som äger och driver våra svenska flygplatser, har på ett minst sagt underligt sätt gjort sig av med och lagt ner Säve flygplats för att få all trafik förlagd till Landvetter, allt för att få så många samordningsfördelar som möjligt.
Jag har skrivit om det tidigare och jag kommer att fortsätta med det.

I Stockholm vill samma bolag koncentrera all trafik till Arlanda. För ett tag sedan kallade man till pressträff och berättade om hur man vill bygga ut flygplatsen för att ta den främsta positionen i Norden. Man vill bygga fler start- och landningsbanor och helt enkelt bli störst.

Jag förstår inte. Kastrup i Köpenhamn har färre start- och landningsbanor än Arlanda. Ändå hanterar man betydligt mer trafik. Allt tycks bara handla om att Swedavia vill bli störst. Men så länge danskarna sköter sin storflygplats som de gör kommer inte fler flygbolag flytta därifrån till Stockholm. På sin höjd kommer de att komplettera men faktum är att det skulle de kunnat göra redan idag. Kapaciteten finns.

Som ett led i utvecklingen av Arlanda vill man lägga ner Bromma, precis på samma sätt som man gjort med Säve i Göteborg. Detta kommer i så fall att ske på bekostnad av de mindre planen, som exempelvis business jets. 
Jag är stark motståndare till detta. Båda flygplatserna behövs i Stockholm och detsamma gäller i Göteborg.


Foto: Freddy Castro via Unsplash

Läs mer...   Kommentarer

Om Ströms blogg

 

Välkommen till min blogg om transport och logistik och en del annat. Jag som skriver här heter Thomas Ström och är grundare av transportbolaget NTEX. Om du vill komma i kontakt med mig kan du skicka ett mejl till thomas.strom@ntex.se eller slå en signal på 0708-61 42 90.

Vi hörs och syns!

Mer  om Thomas Ström

Besök www.ntex.se