Nu kommer bevis för det jag förutspådde här på bloggen redan 2014 och 2015.
Forskare vid Chalmers har nämligen konstaterat att rederier fuskar med Nordeuropas svavelutsläppsregler. 
I omfattande fjärrmätningar som forskarna gjort med en egen metod framgår det att vart tionde fartyg bryter mot Nordeuropas svavelutsläppsregler.
 – Vissa rederier verkar ha satt i system att fuska, säger Johan Mellqvist, biträdande professor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
– Vi kan se tydliga skillnader i efterlevnad beroende på vem som äger fartygen.

Chalmersforskarna har tagit fram ett eget övervakningssystem. Det bygger på luftmätningar med en sniffer, som gör fysikalisk och kemisk analys av luften. Sniffern kompletteras sedan med andra tekniker såsom optisk fjärranalys och system för automatisk identifiering av fartyg.

Luftmätningarna görs både vid fasta stationer vid Göteborgs hamninlopp och broarna över Öresund och Stora bält samt från ett flygplan som rör sig runt Danmark och över Engelska kanalen.

Systemet som gruppen på Chalmers utvecklat ger gods resultat. I flera länder har man också börjat använda systemet skarpt för svavelutsläppsövervakning i ett antal länder.
Under sin testperiod har forskarna funnit att det fuskas rejält i det nordeuropeiska så kallade Seca-området (sulphur emission control area). Det anmärkningsvärda är att det inte handlar om slumpmässiga variationer. Överträdelserna följer klara mönster.
– Vi kan se att fartyg som kommer sällan, inklusive kryssningsfartyg, oftare bryter mot reglerna. Och att det är vanligare att fartyg släpper ut för mycket svavel på väg ut ur området än på väg in, då de riskerar en besiktning ombord.

I östra delen av Engelska kanalen, nära Secas gräns, bryter 15 procent av fartygen mot reglerna. Kring Danmark 10 procent och vid de fasta mätstationerna 2–5 procent.
Enligt professor Johan Mellqvist har rederierna dock mycket pengar att spara på att bryta mot reglerna. Han menar bland annat att det dyrare lågsvavliga bränslet kan ge merkostnader på 1 miljon kronor för bara en tur- och returresa mellan England och Sankt Petersburg.

För egen del står jag bakom det nya övervakningssystemet till 100 procent. Det forskarna nu fåt bekräftat förutspådde jag redan 2014.

Här följer några axplock ur de blogginläggen.

2014-10-02
Från den 1 januari 2015 kommer nya svaveldirektiv att gälla. Det innebär att svavelhalten i rökgasen från alla fartyg i norra Europa måste minska sina utsläpp till 0.1 procent mot dagens tillåtna 1,0 procent. 
Men ingen kommer att kontrollera detta varför jag är övertygad om att många rederier kommer att fuska och ta ut högre avgifter trots att de inte gjort de investeringar i miljön som direktivet kräver.
Den stora knäckfrågan att lösa i i det här är sålunda; vem ska kontrollera att det nya svaveldirektivet följs?
I nuläget finns det ingen.

2014-10-07 
Jag är övertygad om att få rederier kommer att genomföra de miljösatsningar som behövs göras för att detta ska bli verklighet. Varför man inte gör det? Jo, det finns ju varken verktyg eller någon som har fått i uppgift att kontrollera att direktivet efterföljs.
För oss på NTEX kommer det att innebära en klart fördyrad transport över Nordsjön och framför allt över Östersjön. Det handlar om åtskilliga miljoner kronor som vi blir tvungna att lägga på våra transporter.
I slutändan drabbar detta konsumenterna.

Direktörerna ska inte känna sig säkra på sin post till pensionen

 

Kommunala aktiebolag och nämnder behöver fler professionella näringslivsrepresentanter.
Och då tänker jag i första hand på styrelsearbetet.
Idag består dessa bolagsstyrelser enbart av förtroendevalda fritidspolitiker, som väldigt sällan har någon erfarenhet av hur det är att driva ett kommersiellt bolag med allt vad det innebär.

Göteborg är utan jämförelse den kommun i Sverige som har flest kommunala bolag. På kommunens hemsida finns en organisationsbild med över 40 olika aktiebolag. Motsvarande antal i Stockholm är 20.

I dessa styrelser finns inga professionella ledamöter från näringslivet utom i undantagsfall, när fritidspolitikern också är näringsidkare. Men det är i egenskap av förtroendevald man hamnar i ett kommunalt bolags styrelse.

Det är också dessa styrelser som tillsammans med kommunstyrelsens presidie tillsätter och avsätter de högsta tjänstemännen som exempelvis VD i de kommunala bolagen.

När en sådan här styrelse tillsätter en VD med lång erfarenhet från näringslivet innebär det att de anställer en person som har mycket större erfarenhet från att driva företag än de själva.

Frågor som då uppstår är: Hur ska denna orutinerade bolagsstyrelse kunna ställa krav på sin VD och hur ska de veta när det är dags att avsätta direktören i fråga?

Svaret är att de inte kan eller vet när det är dags. Lyckas man bli VD i ett kommunalt bolag blir man kvar där tills pensionen. Under förutsättning att man håller sig inom lagens ramar och att man inte själv vill flytta på sig.

Jag tycker att detta är fel. Jag anser att samtliga bolagsledningar, med direktörerna i spetsen, borde utmanas regelbundet.

Därför är det oerhört viktigt att det kommer in fler professionella näringslivsrepresentanter i de kommunala bolagens styrelser.

Som det är nu är flera kommunala bolag exempel på skyddade verkstäder, som då och då får räddas av kommunala skattemedel. Se bara på Got Event AB som driver Ullevi och Scandinavium. I fjol var bolaget ansvarigt för EM i ridsport, som var planerat att ge ett plus i kassan blev ett ekonomiskt fiasko. Notan för Göteborgs stad och dess skattebetalare blev minst 50 miljoner kronor. Det kan tilläggas att Got Event går back 150 till 200 mkr varje år men får koncernbidrag från bl a Göteborg Energi för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.