Äntligen fattar politikerna rätt beslut!

Tidigare i höstas förfasade jag mig över de som bestämmer i Förvaltningsdomstolen.
Det handlade om deras vansinniga beslut om att förbjuda fotografering med drönare.
Att de dessutom gjorde det möjligt för utländska företag att fortsätta med verksamheten medan de svenska bolagen fick totalförbud gjorde inte bara mig upprörd.
Många har hängt på debatten, inte minst med tanke på att kameraförbudet åtföljdes av kraftiga börsfall i svenska börsnoterade drönarbolag. Det värsta exemplet är Fastout (Aktietorget), som föll 22 procent den 24 oktober.

I samband med förbudet skrev jag följande i bloggen:
”Det är inte konstigt att man ibland funderar på vilka det är som sitter och tar beslut. Är det reliker från forntiden som inte alls hängt med i samhällsutvecklingen?
Ändra detta beslut snarast. Gör om och gör rätt!!”

Och nu verkar det alltså som att det kommer att bli en förändring. Men tro för allt i världen inte att det är Förvaltningsdomstolen själv som ändrat sig.

Nej, för första gången på länge tycker jag nämligen att vår regering tar ett riktigt bra beslut.

Tidigare i denna vecka skickade regeringen ut ett pressmeddelande i vilket justitieminister Morgan Johansson (S) uttalade sig så här.
"Vi har i dag skickat ut ett förslag på remiss där drönare undantas från tillståndsplikten enligt kameraövervakningslagen".
Den nya lagstiftningen kan träda i kraft tidigast sommaren 2017, enligt Morgan Johansson.
I sitt pressmeddelande skriver regeringen vidare att enskildas personliga integritet i stället ska skyddas av reglerna i personuppgiftslagen.
"Detta betyder att den som använder kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, till exempel genom att se till att användning sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt".

Detta trodde jag inte för några månader sedan.
Men nu är det ett faktum. Regeringen har hjälp till att ändra det tokiga beslutet.
Man har gjort om och gjort rätt!

God jul och Gott Nytt år så hörs vi igen på det nya året!

I flera år har jag pratat om vikten av att utveckla järnvägen mellan Oslo-Göteborg och i förlängningen även till Köpenhamn.
Jag kan inte förstå att ingen svensk riksdagsman drivit den frågan.
Faktum är att alla svenska infrastrukturministrar på senare tid, oavsett partifärg, duckat för frågan då den kommit på tal.
I dessa dagar är det högst anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att vår nuvarande ansvariga minister, Anna Johansson (S), är från Göteborg.

Men nu verkar det som att det ändå kan bli av. Nyligen fick jag nämligen information om att en grupp näringslivsrepresentanter från såväl Sverige som Norge börjat driva frågan.

Jag hoppas verkligen att denna grupp kommer att lyckas. En utbyggnad skulle medföra enorma fördelar när det gäller miljön och det allmänmänskliga perspektivet i form av färre trafikolyckor. Dessutom skulle den ekonomiska utvecklingen mellan Sverige och Norge stärkas.

Betänk att det i nuläget passerar 2700 långtradare över gränsen på E6:an varje dag. Det betyder en fördubbling på 20 år. Samtidigt är godstransporterna på järnvägen mellan de två städerna relativt små. Faktum är att volymerna i stort sett är desamma som på 80-talet!

I den information jag tagit del av har jag också fått klart för mig att norska Jernbaneverket fått 150 miljoner norska kronor för att tillsammans med svenska Trafikverket utreda hur kapaciteten för gods- och persontrafik kan öka på kort och lång sikt mellan Oslo och Göteborg. Helt klart är att Norge är villigt att satsa på en utbyggnad och samtidigt är Trafikverket insatt i frågan.

Därför vill jag uppmana Trafikverket att använda sina kunskaper till att övertyga regeringen och infrastrukturminister Anna Johansson (S) om att denna sträcka behöver byggas ut snarast.

Fortsättning följer.

I tidigare inlägg under året har jag varit starkt kritisk till att flera transportföretag subventioneras med skattepengar, exempelvis Postnord, som ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten.
Jag vet att många håller med mig i denna fråga och nu får jag även visst medhåll från norska Riksrevisjonen.

Nyligen presenterade den norska Riksrevisjonen resultatet av en granskning man gjort av Bring/Posten Norge. Här framgår det att bolaget inte uppnår avkastningsmålen till följd av att man inte infriat ägarnas förväntningar om bättre lönsamhet i logistik- och godstransportverksamheten.

Detta är också något som chefredaktör Anders Karlsson uppmärksammat i en artikel på Transportnet i november.

För Bring/Posten Norge handlade granskningen om lönsamhet och synergier för perioden 2010 – 2015. Det var under de år Bring/Posten Norge genomförde flera större förvärv av åkerier och speditionsbolag i Norge, Sverige och övriga Norden.

Riksrevisjonen framhåller att både finanskrisen 2008 och nedgången i oljebranschen de senaste åren har bidragit till dålig lönsamhet för bolaget. Andra faktorer, som belastat resultatet, är en rad engångseffekter, bland andra nedskrivningar och omställningskostnader.

I Anders Karlssons artikel framhåller Tone Wille, nytillträdd koncernchef i Bring/Posten Norge, även att förvärven av åkerier och speditionsbolag i Sverige varit starkt bidragande till det dåliga resultatet. Ett exempel som framhålls är köpet av Ekdahls Åkeri, som Bring/Posten Norge inte lyckats driva vidare på ett optimalt sätt och där nu stora neddragningar genomförs.

I rapporten uppmanar Norska Riksrevisjonen ägaren Samferdselsdepartementet att följa upp Bring/Posten Norge på ett tätare sätt än tidigare, speciellt när det gäller koncernens resultatutveckling och när det gäller att ställa tydligare krav på framtida utveckling.

I artikeln på Transportnet säger Tone Wille också följande: ”Både vi som bolag och vår ägare har mycket fokus på lönsamhet. Men hela branschen har haft utmaningar efter finanskrisen med bl a överkapacitet på marknaden, som har försvagat lönsamheten.”

Ja, detta är vi helt överens om. Och det är mot denna bakgrund som jag fortsätter att ifrågasätta varför statligt ägda bolag ska fortsätta att konkurrera med låga priser och dåliga resultat på en redan hårt konkurrensutsatt marknad?

Fortsättning i ärendet lär följa.