Med start den 1 september kommer vi att ingå i ett stort EU-projekt.
Målet med projektet är att skapa ett digitalt ekosystem där transportaktörer kan dela information med varandra på ett mycket enklare sätt än vad som görs idag.
Projektets totala budget är 16 miljoner euro och NTEX del omfattar 250 000 euro.
    
Tillsammans med Chalmers kommer vi att ha ett av elva ”living labs”, där det kommer att utvecklas och forskas parallellt med ordinarie och pågående verksamhet. 
– Tillsammans blir vi en del i en process som skapar en infrastruktur där det går att bedriva både utveckling och forskning på ett strukturerat sätt, säger universitetslektor Per Olof Arnäs på Chalmers.
– I praktiken innebär det att vi har med oss personalen och utvecklar system på plats, för att samla in och analysera data.
– Under tre år kommer vi att bygga, testa och vidareutveckla det digitala ekosystemet.
Totalt ingår 34 olika parter i projektet. Chalmers är en av fyra forskningsinstitutioner i projektet och den enda från Skandinavien medan NTEX är ett av två svenska företag. 
– Ett av dessa living labs kommer att hostas av NTEX men var någonstans det kommer att äga rum är ännu inte klart, säger Per Olof Arnäs.
 
För NTEX innebär det att vi kan utveckla en systemlösning för att digitalisera processen och informationsutbytet mellan chaufför och terminal. Det kommer också att förenkla delning av information till Tullverket för att effektivisera gränspassagen till Norge.

Spännande granskning i Svenska Dagbladet

 

Under 2008 skulle svenska och danska staten skapa ”Nordens bästa” logistikföretag.
Man gjorde det genom att slå samman posten i Sverige och Danmark.
Lustigt nog offentliggjordes detta den 1 april.
Efter åtta år är det fullständig katastrof.
Kvaliteten har nått bottennivåer, personalnöjdheten likaså och vinsterna har rasat. 
Samtidigt kan Postnord inte redogöra för de 7,5 miljarder kronor i ökat värde som samgåendet skulle ge.

Jag vet att jag skrivit om detta tidigare men den här soppan måste fler få vetskap om. 

Postnord är ett företag som ”tar över” de kunder som vi övriga transportföretag inte har råd att ha kvar. Bolaget ger kunderna så låga priser att man själv måste subventionera transporterna. Detta har man till och med kommunicerat. Anledningen är att man ska ”ta fler marknadsandelar”.
Om något av oss privata företag, som konkurrerar på denna marknad, hade bedrivit en sådan verksamhet skulle det inneburit en ganska snar konkurs.

Bakgrunden till detta fiasko belyses väldigt bra i en serie om nio artiklar i Svenska Dagbladet nu i juli och augusti.

Jag avslutar detta inlägg med att publicera stora delar ur en artikel som är skriven av Joel Dahlberg och Torbjörn Isacson och som publicerades den 18 juli i SvD.

Den sammanslagna och starka koncernen ansågs avgörande för att postgången skulle hållas uppe på hög nivå i Sverige. Ett viktigt argument för fusionen var också att affären, enligt regeringens proposition, ”påvisas en möjlighet att genom synergivinster höja det sammanslagna bolagets värde med minst 7,5 miljarder kronor.”

Den första gemensamma årsredovisningen, för år 2009, pryddes av rubriken ”Bygget av Nordens bästa kommunikations- och logistikbolag har börjat.” Dåvarande vd:n Lars G Nordström beskrev hur bolaget ”har levererat med en fortsatt mycket hög kvalitet och fått fler nöjda kunder och medarbetare.”
2010 var rubriken på årsredovisningen ”Ett framgångsrikt nordiskt samgående”. Nordström förklarade nu att ”Rätt storlek ger rätt förutsättningar. I utvecklingssammanhang har storleken på verksamheten en avgörande betydelse”.

Men redan nästa årsredovisning var det dags för en ny vd att ta till orda. Lars Idermark, senast känd från härvan i Swedbank där han nu åter blivit styrelseordförande, skrev att ”Postnord kommer att bli ett mer flexibelt och innovativt företag som även fortsatt kommer att leverera service och kvalitet i världsklass.”

I årsredovisningen för 2013 var rubriken ”Förbättrat resultat och tydligare riktning framåt.” Då var det åter en ny vd som tog till orda; Håkan Ericsson var den fjärde under de få år som gått sedan samgåendet annonserades.
”Vi identifierar hela tiden nya möjligheter att samordna, utveckla och effektivisera verksamheten”, skrev Håkan Ericsson.

Därefter har den bärande parollen varit ”Vi levererar!”
I själva verket levererar Postnord allt mindre, allt sämre och till en närmast obefintlig lönsamhet. Enligt Post- och telestyrelsens färska granskningar så föll kvaliteten – mätt som den andel av A-breven som delas ut påföljande vardag – i fjol till en unikt låg nivå, sannolikt den lägsta på flera årtionden.

I fjol minskade brevvolymerna med ytterligare 8 procent i Sverige och 16 procent i Danmark. Sedan millennieskiftet har mer än hälften av A-brevvolymerna i Sverige försvunnit. I Danmark har mer än fyra av fem förstaklassbrev flytt till det digitala. Den förste juli i år försvann de helt.
Från att svenska Posten haft en internationellt sett hög kvalitet där över 95 procent av A-breven kom fram dagen efter har kvaliteten sjunkit tydligt. Både kundnöjdhet och medarbetarnöjdhet har gått ner.

År 2008, det sista innan de svenska och danska postbolagen slogs samman, redovisade koncernen pro-forma en omsättning på 45,8 miljarder kronor, ett rörelseresultat på nära 3 miljarder kronor och en rörelsemarginal på 6,3 procent. Tillsammans var svenska och danska posten ett av Nordens största företag med över 51 000 anställda.

Sedan dess har det gått rejält nedåt. I fjol omsatte Postnord drygt 39 miljarder kronor och gjorde ett rörelseresultat på drygt 500 miljoner kronor. Rörelsemarginalen hamnade i fjol på klena 1,4 procent, det vill säga att Posten tjänade 1,40 kronor per hundralapp i intäkter. Året innan lyckades Posten inte ens tjäna 1 krona per hundralapp.
Målet är en avkastning på operativt kapital på 10,5 procent. I fjol nådde koncernen nätt och jämnt halvvägs dit. Året innan förmådde koncernen inte ens nå en tredjedel av det uppsatta målet.

Trots att antalet anställda dragits ned till cirka 35 000 så räcker inte de minskade kostnaderna för att parera det snabba intäktsbortfallet.
Samtidigt är frågan vad det blivit av de stora synergivinster på 7,5 miljarder som utlovades från starten. De skulle komma både från besparingar och bättre utnyttjande av de båda bolagens tjänster på de olika marknaderna.

Från Postnords pressavdelning blir svaret att ”Vi har inte särredovisat de synergivinster som samgåendet medfört, men det är främst inom inköp, administration och it synergieffekterna legat. Vi insåg också snart efter samgåendet att det krävdes ytterligare kraftiga kostnadsbesparingar för att möta det brevvolymfall som en ökad digitaliseringstakt innebär. Verksamheten hade krävt statsfinansiering om vi inte hade gjort mycket kraftiga omställningar, fått ut synergier och tagit bort mycket stora kostnader.”

En annan följd av bolagets kräftgång är förutsättningarna för en börsnotering. Dåvarande näringsminister Maud Olofsson sade i april 2008 att en börsnotering ”är en bra väg att gå” – men idag har planerna skrotats.