Kanske har jag inte hela bilden klar för mig men allt som oftast har jag mycket svårt att förstå mig på flertalet politiker och de beslut de fattar.
I mitt förra blogginlägg skrev jag om en grupp trafikforskare som menar att en stor del av de stora satsningar som görs på att bygga järnväg och väg i Sverige är direkt olönsamma. 
Nu vill jag även förmedla vad infrastrukturminister Anna Johansson (S) tycker i detta ärende.
Enligt olika medier hävdar hon att: ”politikerna faktiskt måste driva på dessa satsningar för att styra samhället på nya vägar”.

Anna Johansson (S) säger egentligen inte emot forskarna. Men hon säger att de kalkyler som görs inte tar hänsyn till att det sker stora förändringar i samhället, som exempelvis att folkmängden nu ser ut att öka betydligt snabbare än man trodde för något år sedan.

Hon hävdar framförallt att de politiker som ska fatta besluten i praktiken måste ta hänsyn till betydligt fler saker än vad som ryms i de samhällsekonomiska analyserna.
Hon säger: ”Som politiker kan vi inte bara följa prognoser, vi vill ju påverka samhällets utveckling. Har man till exempel som mål att det ska gå att leva och arbeta i hela Sverige så måste man acceptera att vi får genomföra en del olönsamma projekt”.

Nästa stora projekt, som forskarna anser bli mycket olönsamt, är planerna på höghastighetsjärnväg i Sverige. Här har prognoserna visat att satsningen kommer att bli samhällsekonomiskt olönsam. Men trots att kritiken mot projektet är hård är arbetet med banorna i full gång.

När det gäller höghastighetsbanorna citeras Anna Johansson på följande sätt i media: ”Höghastighetsbanorna är oerhört viktiga för att få bättre förbindelser och förstärka järnvägens kapacitet. Som det ser ut nu kommer banorna att byggas men det är väldigt stor osäkerhet kring kostnaderna, vilken nytta man får och hur finansieringen ska lösas. Projektet får inte tränga ut andra satsningar”.

Vad är det egentligen hon menar? Det är klart att alla de miljarder kronor som kommer att behövas för höghastighetsbanorna kommer att ske på andra infrastrukturprojekts bekostnad. Vad händer till exempel med ett nödvändigt dubbelspår mellan Göteborg och Oslo? Kommer det någonsin att bli av om höghastighetsbanorna blir verklighet? Jag tror inte det.
Men som sagt; jag har svårt att förstå hur en stor del av våra folkvalda politiker tänker.

Bild: tågspår från Shinkansen, ett järnvägsnät i Japan som trafikeras med höghastighetståg. Foto: By Tennen-Gas via Wikimedia Commons

Nyligen tog jag del av en intressant skrivelse som jag bara måste återge.
Den var gjord av fyra etablerade trafikforskare som hade gått igenom de svenska satsningarna på vägar och järnvägar och kommit fram till att ett antal av dem är direkt olönsamma.

I rapporten framgår det att staten kommer att lägga ungefär 44 miljarder på underhåll och investering i vägar och järnvägar. Fram till 2021 handlar det om hela 157 miljarder kronor, som skattebetalarna tvingas lägga på detta. Men kommer trafiken att bli bättre?
De fyra forskarna som granskat den svenska transportpolitiken svarar nej på denna fråga.

De har gått tio år tillbaka och funnit att en tredjedel, 61 miljarder kronor, av alla infrastruktursatsningar varit olönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Några exempel som de lyfter fram är järnvägssatsningar som Citytunneln under Malmö, Västlänken under Göteborg och framför allt de planerade banorna för höghastighetståg.

Kalkylerna bygger på att man väger vad det kostar att bygga en väg eller järnväg mot vad man får ut för nytta av den i form av kortare restider, nya pendlingsmöjligheter, förbättrad arbetsmarknad, mindre utsläpp, med mera.

Enligt rapporten genomförs en rad projekt trots att de inte ger tillräckligt stor nytta.
– Det är ett enormt slöseri med pengar. Vi lägger 44 miljarder kronor på infrastruktur.
– Vi skulle kunna spara 10–20 miljarder av dem, säger Maria Börjesson, en av författarna till rapporten och docent i transportsystemanalys vid KTH, i Svenska Dagbladet.

Enligt Maria Börjesson är den allmänna bilden av att vi i Sverige satsar för lite på infrastruktur rent felaktig.
– Om vi bara hade satsat på lönsamma projekt skulle de pengar vi i Sverige satsar på infrastrukturprojekt räckt mer än väl.

Enligt forskarna är det för tillfället mest aktuella exemplet satsningen på höghastighetsjärnväg i Sverige. Där har prognoserna visat att satsningen skulle vara samhällsekonomiskt olönsam och kritiken mot projektet är hård. Men arbetet med banorna är i full gång. Och detsamma gäller enligt forskarna även Västlänken.